När relationen tar slut, huset förfaller eller hyran inte längre går ihop är det ofta dags att flytta. Den som saknar kötid och sparpengar har ofta ingen väg ut. Det svenska boendesystemet håller kvar människor där de bor, och det slår hårdast mot dem som har minst. Hyresgästföreningen föreslår bland annat förtur för våldsutsatta, ett högre bostadsbidrag och en bredare hyresgaranti, så att fler ska kunna bo kvar i eller flytta till en hyresrätt.
Enligt en undersökning som Hyresgästföreningen återger i rapporten Ett eget rum skulle en majoritet av kvinnorna som är gifta eller sambo troligen inte ha råd att bo kvar efter en separation. I Vårberg i Stockholm har hyresgäster i sex hus i över ett år försökt få husen satta under tvångsförvaltning, utan att lyckas. Och under fyra år i rad har hyrorna stigit mer än under något enskilt år mellan 2010 och 2022, enligt SCB:s hyresstatistik.
Utan pengar och kötid är det svårt att lämna en relation
57 procent av de kvinnor som är gifta eller sambo skulle troligen inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om de separerade. Bland männen är andelen 36 procent. Siffrorna kommer från Fredrika Bremer-förbundets undersökning Livslång ekonomi och återges i Hyresgästföreningens rapport Ett eget rum från 2025. Samma rapport citerar Nordax Banks enkäter, där 20 procent av kvinnorna uppgav att de känt att de inte kunnat lämna en relation på grund av sin boendesituation.
Har mannen högre inkomst är det ofta han som har råd att bo kvar, medan kvinnan får börja om på en tuff bostadsmarknad, skriver Hyresgästföreningen. Föreningens förbundsjurist Anna Dorrian sätter ord på vad det betyder i det värsta fallet: ”Ingen ska behöva stanna i en destruktiv eller våldsam relation för att det inte finns någonstans att ta vägen.”
I en hyresrätt med lång kö räcker det inte att ha råd. Man måste också ha kötid, och kötiden är personlig och går i regel inte att överlåta. Den som flyttat in i partnerns kontrakt utan att själv ställa sig i kö har ingen egen kötid att använda den dag förhållandet tar slut.
Förtur i bostadskön är svår att få. I Stockholm krävs starka medicinska eller sociala skäl eller hot om allvarlig skada, styrkta med intyg, och förtur ges bara när det inte går att lösa boendet på något annat sätt. Få kommuner räknar separation som grund för förtur, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Tvångsförvaltning är hyresgästernas sista utväg när bristerna i förvaltningen består
Fastigheten Hemholmen 1 i Vårberg består av sex hyreshus. Hyresgästföreningen beskriver över tio år av brister: bristande brandskydd, trasiga hissar, fuktskador, förfallna fasader och otrygghet i husen. Föreningen har registrerat över 130 ärenden kopplade till fastigheten och uppger att delar av bevisningen stöds av polisen och miljöförvaltningen.
I mars 2025 ansökte föreningen hos hyresnämnden om tvångsförvaltning, alltså att en särskild förvaltare skulle ta över skötseln av husen. I december 2025 beslutade hyresnämnden om ett förvaltningsföreläggande, ett åläggande för ägaren att rätta till bristerna, men avslog tvångsförvaltningen. Enligt föreningen skedde det mot bakgrund av att hyresvärden vidtagit åtgärder. Föreningen överklagade, och den 13 oktober 2026 avslog Svea hovrätt yrkandet om tvångsförvaltning.
Hovrätten fann att förvaltningen under lång tid haft brister men att den numera kan anses godtagbar, enligt Hem & Hyra, som citerar beslutet. Flertalet åtgärder kom först efter att föreningen begärt tvångsförvaltning. Bland annat har fönster och balkongdörrar bytts och ventilationen åtgärdats, enligt Fastighetstidningen.
”Vår bedömning är att de grundläggande problemen kvarstår”, sade Jens Waldenström, jurist på Hyresgästföreningen i Stockholm, i föreningens pressmeddelande efter beslutet.
Enligt bostadsförvaltningslagen får hyresnämnden besluta om tvångsförvaltning bara om ett förvaltningsföreläggande inte bedöms räcka. Nämnden ska då särskilt väga hur allvarliga bristerna är och om ägaren kan antas rätta sig efter ett föreläggande. Den senaste skärpningen av lagen gäller sedan den 1 januari 2022 och kom efter regeringens proposition Stärkt skydd för hyresgäster.
Ingripanden i förvaltningen är ovanliga. Under åren 2017 till 2022 avgjorde landets hyresnämnder 40 ärenden om ingripande, och 10 av dem fick bifall, enligt den statliga utredningen Vem äger fastigheten?
För den som bor i huset återstår två vägar: att vänta på att ägaren rättar sig, eller att flytta. Den andra vägen förutsätter kötid eller pengar, och den som har minst blir därför kvar och väntar.
Hyresgästföreningen kräver bland annat att tvångsförvaltning ska bli enklare och snabbare att genomföra, att möjligheten till näringsförbud för de värsta värdarna ska skärpas, att förvärv av hyresfastigheter ska prövas i förväg och att den som vill hyra ut bostäder ska behöva ett slags körkort. Inget av kraven är beslutat.
Fyra år av stora hyreshöjningar slår hårdast mot hushåll med små marginaler
Hyrorna i Sverige steg i genomsnitt med 3,3 procent mellan 2025 och 2026. Det är lägre än de tre åren före, men högre än varje år mellan 2010 och 2022, enligt SCB. En trea kostar i genomsnitt 9 528 kronor i månaden.
| År | Hyresförändring | Vad det visar |
|---|---|---|
| 2010 till 2022 | högst 2,8 procent | Den högsta ökningen under perioden kom 2012 |
| 2023 | 4,1 procent | Första året av fyra med stora höjningar |
| 2024 | 5,0 procent | Den största ökningen under perioden |
| 2025 | 4,6 procent | Fortsatt högt |
| 2026 | 3,3 procent | Lägre, men över varje år 2010 till 2022 |
”Hyran går först och när den höjs är det allt annat som får väljas bort: maten, barnens aktiviteter eller möjligheten att lägga undan några hundralappar”, sade Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder i en kommentar till SCB:s siffror. Hur hyrorna utvecklats över tid och i olika kommuner går att följa i Hyresdatas genomgång av hyresutvecklingen.
Bostadsbidraget tar inte igen höjningarna för den som redan bor dyrt. För en familj med ett barn räknar bidraget bara med bostadskostnaden upp till 6 800 kronor i månaden, enligt socialförsäkringsbalken. En trea med genomsnittlig hyra ligger 2 728 kronor över det taket, och för den delen av hyran ger bidraget ingenting. Varje ny hyreshöjning betalar familjen då helt själv. Taket höjdes den 1 januari 2026, men det ligger fortfarande långt under vad en genomsnittlig trea kostar.
Så kan det bli lättare att bo kvar i eller flytta till en hyresrätt
Fem förslag finns redan på bordet, och alla handlar om att göra det möjligt att bo kvar i eller flytta till en hyresrätt.
Förtur för de mest utsatta. Hyresgästföreningen vill att den som är mest sårbar efter en separation ska kunna få förtur i bostadskön. I rapporten Ett eget rum föreslår föreningen statliga förtursintyg för kvinnor som utsatts för våld i nära relation, kopplade till en hyresgaranti från staten. Förslaget är inte beslutat, och i dag avgör varje kommun själv om och när förtur ges.
Ett starkare bostadsbidrag. I rapporten Ett eget rum från 2025 skrev Hyresgästföreningen att bidraget halkat efter de senaste 30 åren och täcker en allt mindre del av hyran. Trots höjningen av taket i januari 2026 står kravet på ett högre bostadsbidrag kvar i föreningens rapport Rivstart från september 2026.
Hyresgaranti för fler. Sedan den 1 september 2026 är kommunerna skyldiga att ställa kommunal hyresgaranti för vissa barnfamiljer, enligt förordningen om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. Garantin hjälper den som har betalningsanmärkningar eller inte når upp till hyresvärdens inkomstkrav. I Rivstart kallar Hyresgästföreningen skyldigheten ett bra steg och vill att den ska omfatta alla utsatta hushåll, inte bara familjer med barn.
En tvångsförvaltning som går att använda. Hyresgästföreningen menar att fallet i Vårberg visar att lagen inte räcker för att skydda hyresgäster. Föreningens krav på snabbare ingripanden och förhandsprövning av köpare riktar sig mot värdar som låter brister bestå tills någon driver frågan i hyresnämnden.
Fler hyresrätter som går att betala. Ju längre kön är, desto mer väger kötiden och desto svårare blir det att flytta. I Ett eget rum föreslår Hyresgästföreningen att staten ska erbjuda förmånliga bygglån i lågkonjunktur, så att fler bostäder byggs. Det statliga investeringsstödet till nya hyresbostäder får bara lämnas för ansökningar som beviljades före utgången av 2022. Hur EU, Danmark och New York under samma tid gått åt andra hållet framgår av genomgången av bostad som rättighet.
Alla fem förslagen syftar till att inkomst, sparpengar och år i kö ska avgöra mindre när någon behöver flytta.
Relaterat
- Vad är allmännyttan?
- Vad är bruksvärde?
- Svensk bostadspolitik: en översikt
- Förtur i bostadskön (Bostadformedlingen)
- Vem får bo kvar i hyresrätten vid en separation? (Vardagsjuridik)
- Hyrorna höjdes med 3,3 procent 2026 enligt SCB (Boendenytt)
- Hovrätten avslår tvångsförvaltning av hyreshus i Vårberg (Boendenytt)
- Räcker bostadsbidraget till hyran för en trea? (Hyresdata)
Senast faktagranskad: 17 oktober 2026