Inte råd att separera eller flytta: bostaden blir en fälla

Öppen flyttkartong med kläder på en fönsterbräda bredvid en krukväxt, med fler kartonger i förgrunden

När relationen tar slut, huset förfaller eller hyran inte längre går ihop är det ofta dags att flytta. Den som saknar kötid och sparpengar har ofta ingen väg ut. Det svenska boendesystemet håller kvar människor där de bor, och det slår hårdast mot dem som har minst. Hyresgästföreningen föreslår bland annat förtur för våldsutsatta, ett … Läs mer

Hyresfrysning i New York gäller inte alla hyresgäster

Äldre hyreshus med brandtrappor på fasaden i New York

Ja, New York har fryst hyran, men inte för alla och inte genom ett beslut av borgmästaren. Stadens hyresnämnd, Rent Guidelines Board, beslutade den 25 juni 2026 med sju röster mot en att hyran höjs med 0 procent för ettåriga och tvååriga kontrakt som börjar mellan den 1 oktober 2026 och den 30 september 2027. … Läs mer

Wienmodellen är två system, Gemeindebau och Genossenschaften

Barbara-Prammer-Hof i Wien, ett vitt bostadskvarter med balkonger och skylten Wohnhaus der Gemeinde Wien

Den 5 november 2019 lämnade Wiens borgmästare Michael Ludwig över nycklarna till 120 lägenheter i Barbara-Prammer-Hof på Fontanastraße i Favoriten, stadens tionde distrikt. Huset byggdes på tomten efter flygbolaget Austrian Airlines (AUA) gamla huvudkontor, kostade omkring 14 miljoner euro och fick 6,7 miljoner euro i stöd från staden. Det var det första färdiga huset i … Läs mer

Europa ser bostad som rättighet. Var står Sverige?

Valvet och fasaden på Karl-Marx-Hof, ett kommunalt bostadshus i Wien

New York har fryst hyran för ungefär en miljon lägenheter, Danmark har satt stopp för snabba hyreshöjningar efter uppköp och EU kallar bostaden en grundläggande rättighet. De tre besluten har kommit sedan 2020, och alla behandlar bostaden mer som en rättighet än som en vara. Sverige har under samma period gått åt andra hållet. EU-kommissionen … Läs mer

Fastighetsförvaltningens priser: en ogenomskinlig marknad?

Tre likartade moderna flerbostadshus vid vattnet i Jönköping

Ett enda av de sju förvaltningsbolag en svensk bostadsrättsförening oftast möter publicerar en fullständig prislista. De övriga sex låter priset börja med en offertförfrågan, de sju namnen rymmer bara fem ägargrupper, och ingen myndighet mäter längre vad tjänsten kostar. En styrelse som vill veta om den betalar rätt pris har alltså nästan ingenting att jämföra … Läs mer

Hemtjänstens hantverkare: löste RUT svartjobben eller inte?

Städare i orange arbetskläder putsar en stor fönstervägg i ett ljust hem

Stridsfråga 10 Att rutavdraget gjorde svarta städtimmar vita är det vanligaste argumentet för reformen, och det enda som båda lägren brukar acceptera. Går man till källorna visar det sig att Skatteverkets egen beräkning landar på att ungefär ett av tio subventionerade jobb var omvandlat från svart, och att statens kalkyl räknade med en omvandling som … Läs mer

Vem ska betala för miljonprogrammets renovering?

Renoverade flerbostadshus från miljonprogrammet i Hallunda en solig sommardag

Stridsfråga 09 Rören i miljonprogrammet är slut, badrummen likaså. Notan finns, men den har ingen ägare: den kan hamna hos hyresgästen som hyreshöjning, hos fastighetsägaren som lägre avkastning eller hos staten som stöd. Svensk hyreslagstiftning gör bara det första alternativet enkelt att välja, eftersom bruksvärdessystemet betalar för standardhöjning men inte för löpande underhåll. Här är … Läs mer

Rutavdraget: subvention för välbeställda eller jobbmotor?

Kvinna med gula gummihandskar moppar golvet i ett ljust och modernt vardagsrum

Stridsfråga 08 Rutavdraget delar bostads- och fördelningspolitiken i två läger som pratar förbi varandra. Den ena sidan mäter vem som får pengarna. Den andra mäter vilka jobb som blir till. Båda har rätt i sin egen mätning, och det är just därför striden aldrig tar slut. Rutavdraget infördes den 1 juli 2007 som en skattereduktion … Läs mer

Relining: branschens löften mot forskningens svar

Rader av vitmålade metallrör som löper längs en vägg inne i en byggnad

En bostadsrättsstyrelse som ska välja mellan stambyte och relining möts av två helt olika sorters besked. Från branschen kommer talet om femtio år. Från den enda större svenska undersökningen av metoden kommer ett annat svar: att ingen vet. Avståndet mellan de två beskeden är inte en detalj i offerten, det är hela beslutsunderlaget. Varifrån femtioårssiffran … Läs mer