Stridsfråga 07
När byggandet bromsar in höjs ofta ropen på statligt stöd. Behövs subventioner för att få fart på bostadsbyggandet, eller snedvrider de marknaden och göder ineffektivitet?
Sverige har under olika perioder haft statliga stöd till bostadsbyggande, från efterkrigstidens lånesystem och miljonprogrammet till senare års investeringsstöd för hyresrätter. Stöden har införts, avskaffats och återinförts i takt med att regeringar skiftat. Just därför är det en stridsfråga om staten över huvud taget bör lägga sig i byggtakten med pengar.
Var står striden?
Den som vill subventionera ser en marknad som av egen kraft bygger för lite, och för få hyresrätter med rimliga hyror. Den som är emot ser stöd som driver upp byggkostnader, gynnar dem som ändå skulle byggt, och belastar skattebetalarna.
Ja till statligt stöd
- Riktade stöd kan få fram hyresrätter med lägre hyror som marknaden annars inte bygger.
- Bostadsbyggande är konjunkturkänsligt, och stöd kan hålla uppe takten när privata aktörer drar sig ur.
- Staten har historiskt varit avgörande för stora bostadssatsningar, som efterkrigstidens byggande.
- Bostadsbrist har samhällskostnader i form av trångboddhet och minskad rörlighet som motiverar offentliga insatser.
Nej till subventioner
- Stöd riskerar att till stor del gå till projekt som ändå hade byggts, alltså en kostsam dödvikt.
- När efterfrågan på stöd ökar kan byggkostnaderna stiga, så att en del av pengarna äts upp utan fler bostäder.
- Ryckiga stöd som kommer och går skapar osäkerhet och försvårar långsiktig planering.
- Grundproblemen, höga byggkostnader och trög planprocess, löses bättre med strukturreformer än med bidrag.
Fakta båda sidor lutar sig mot
Det statliga engagemanget i bostadsbyggandet har skiftat kraftigt över tid. Efterkrigstidens system med statliga bostadslån och miljonprogrammet 1965 till 1974 byggde en miljon bostäder med stark offentlig finansiering. Senare investeringsstöd för hyresrätter har införts och avvecklats beroende på regering. Sverige har samtidigt bland Europas högsta byggkostnader, vilket både förespråkare och motståndare hänvisar till, men drar olika slutsatser av.