Bör ränteavdraget avvecklas?

Miniräknare och mynt på bord
Foto: Polina Tankilevitch via Pexels

Stridsfråga 04

Ränteavdraget låter den som har bolån dra av en del av räntekostnaden mot skatten. Är det ett rimligt stöd till bostadsägande eller en dyr subvention som driver upp priser och skulder?

Den som betalar ränta på lån får i dag dra av trettio procent av räntekostnaden upp till en viss nivå, och en lägre andel över den. För bolånetagare innebär det att den verkliga räntan blir lägre än den nominella. Avdraget är djupt inbäddat i svensk bostadsekonomi, men få politiska förslag väcker så starka reaktioner som tanken på att trappa ner det.

Var står striden?

Den som vill behålla avdraget ser ett stöd som gör boendet billigare för vanliga hushåll. Den som vill avveckla det ser en subvention som gynnar dem som redan äger och lånar mest, och som spär på både priser och skuldsättning.

Behåll ränteavdraget

  • Avdraget håller nere boendekostnaden för miljontals hushåll med bolån.
  • En snabb avveckling skulle pressa hushåll med höga lån och kunna utlösa prisfall som drabbar nyligen inträdda köpare hårdast.
  • Avdraget speglar en allmän princip i skattesystemet att ränteutgifter får kvittas mot kapitalinkomster.
  • Förutsägbara regler är viktiga, hushåll har tagit lån i förlitan på dagens system.

Avveckla ränteavdraget

  • Avdraget gynnar mest dem som lånar mycket och äger dyrt, alltså ofta de redan välbeställda.
  • Genom att göra lån billigare bidrar det till högre bostadspriser och högre skuldsättning.
  • Det kostar staten stora skatteintäkter som skulle kunna användas till bostadsbyggande eller riktade stöd.
  • Många länder har avskaffat eller kraftigt begränsat motsvarande avdrag utan att bostadsmarknaden kollapsat, om det görs gradvis.

Fakta båda sidor lutar sig mot

Skattereduktionen för ränteutgifter är trettio procent på underskott av kapital upp till 100 000 kronor per person och år, och tjugoen procent på belopp däröver. Avdraget gäller alltså inte bara bolån utan ränteutgifter generellt. Ekonomer från flera håll, däribland myndigheter som bevakar finansiell stabilitet, har återkommande pekat på att avdraget bidrar till hög skuldsättning. Samtidigt är en nedtrappning politiskt känslig eftersom den direkt höjer boendekostnaden för dem som redan lånat.

Kärnan i striden: är ränteavdraget ett brett stöd till vanliga bolånetagare eller en subvention som blåser upp priser och skulder?
Var står du? Skulle en gradvis nedtrappning göra mer nytta än skada? Frågan hänger ihop med valet mellan ägande och hyrande och med hur staten bör stötta bostäder.

Lämna en kommentar