När relationen tar slut, huset förfaller eller hyran inte längre går ihop är det ofta dags att flytta. Den som saknar kötid och sparpengar har ofta ingen väg ut. Det svenska boendesystemet håller kvar människor där de bor, och det slår hårdast mot dem som har minst. Hyresgästföreningen föreslår bland annat förtur för våldsutsatta, ett … Läs mer
Stridsfråga 10 Att rutavdraget gjorde svarta städtimmar vita är det vanligaste argumentet för reformen, och det enda som båda lägren brukar acceptera. Går man till källorna visar det sig att Skatteverkets egen beräkning landar på att ungefär ett av tio subventionerade jobb var omvandlat från svart, och att statens kalkyl räknade med en omvandling som … Läs mer
Stridsfråga 09 Rören i miljonprogrammet är slut, badrummen likaså. Notan finns, men den har ingen ägare: den kan hamna hos hyresgästen som hyreshöjning, hos fastighetsägaren som lägre avkastning eller hos staten som stöd. Svensk hyreslagstiftning gör bara det första alternativet enkelt att välja, eftersom bruksvärdessystemet betalar för standardhöjning men inte för löpande underhåll. Här är … Läs mer
Stridsfråga 08 Rutavdraget delar bostads- och fördelningspolitiken i två läger som pratar förbi varandra. Den ena sidan mäter vem som får pengarna. Den andra mäter vilka jobb som blir till. Båda har rätt i sin egen mätning, och det är just därför striden aldrig tar slut. Rutavdraget infördes den 1 juli 2007 som en skattereduktion … Läs mer
Riksbyggen har byggt tre bostäder i fullskala, lika stora som det en genomsnittlig 25-åring har råd att köpa i Stockholm, Göteborg och Umeå. I Stockholm räcker köpkraften till 1,9 kvadratmeter, i Göteborg till 3,1 och i Umeå till 4,5, enligt Riksbyggens kampanj ”Visning av verkligheten”. Symboliken är tydlig, men det är siffrorna bakom den som … Läs mer
Stridsfråga 07 När byggandet bromsar in höjs ofta ropen på statligt stöd. Behövs subventioner för att få fart på bostadsbyggandet, eller snedvrider de marknaden och göder ineffektivitet? Sverige har under olika perioder haft statliga stöd till bostadsbyggande, från efterkrigstidens lånesystem och miljonprogrammet till senare års investeringsstöd för hyresrätter. Stöden har införts, avskaffats och återinförts i … Läs mer
Stridsfråga 06 Från idé till färdig bostad tar det ofta många år. Bromsar plan- och bygglovsprocessen byggandet i onödan, eller skyddar reglerna värden som inte får offras för snabbhetens skull? Innan en bostad får byggas ska kommunen ta fram en detaljplan, grannar och myndigheter ska få säga sitt, överklaganden ska prövas och bygglov beviljas. Plan- … Läs mer
Stridsfråga 05 Andrahandsmarknaden är för många den enda vägen in på en bostad i storstaden. Ska andrahandshyran få sättas fritt, eller hållas kvar nära förstahandshyran? Reglerna skiljer sig åt beroende på vad som hyrs ut. Den som hyr ut sin bostadsrätt omfattas av privatuthyrningslagen, som ersatte den tidigare lagen den 1 juli 2026. Enligt lagen … Läs mer
Stridsfråga 04 Ränteavdraget låter den som har bolån dra av en del av räntekostnaden mot skatten. Kritiken mot avdraget har vuxit i takt med hushållens skulder, och tunga röster vill fasa ut eller reformera det. Ändå finns bolåneavdraget kvar. Här går vi igenom den faktiska svenska diskursen: vilka som vill ändra avdraget, hur, och varför … Läs mer
Stridsfråga 03 Bör samhället främst främja ägande genom bostadsrätt och småhus, eller hyrande genom hyresrätt? Frågan styr allt från skatteregler till vad som byggs. I Sverige bor omkring sex av tio hushåll i ägt boende, med äganderätt eller bostadsrätt, och omkring tre av tio i hyresrätt, enligt SCB:s statistik över hushållens boende 2025, men fördelningen … Läs mer